måndagen den 21:e april 2014

Joyride

 



Jag har skrivit om The Jealous Curator förut, min bästa källa till inspirerande konst. De här vackra bilderna av konstnären Jennifer Davis, som låtit sig inspireras av karuseller. Utställningen heter Joyride och är färgglad och en aning makaber och väcker både nyfikenhet och en smula skräck, åtminstone hos mig.

söndagen den 20:e april 2014

Eliot och sovvanor


Tyvärr en lite suddig bild, men det är Eliot och min arm.
Sedan jag flyttade tillbaka till Stockholm har min hund lagt sig till med en ny vana. Förut sov han i fotänden av sängen, tätt intill mitt ben, och först på morgonen kom han upp till huvudänden för att bli kliad på magen. Nu ska han envist ligga precis intill min arm eller ännu hellre under min arm, i min armhåla, hela nätterna. Då ser han såhär nöjd ut. Gulligt, men lite jobbigt. Är ju rädd att rulla över och mosa honom i sömnen.

lördagen den 19:e april 2014

Hello Sour Sally


Hello Sour Sally är en av de sötaste sajterna jag sett. Inte den mest lättnavigerade kanske, men så himla söt. Den är uppbyggd som ett litet spel, om Sally lyckas hoppa in i en av kopparna får man veta mer. Man kan bli kvar en ganska bra stund bland tekoppar, söta cupcakes, små figorer och... en avokado?

torsdagen den 17:e april 2014

Om kvinnor skrivit historien


Franska konstnären Silvia Radelli har funderat på hur det skulle sett ut om kvinnor (istället för män) dominerat historien, och byggt en alternativ metrokarta, Métrofeminin, och man kan ju tycka att med tanke på den ständigt lika aktuella debatten om att det är för få kvinnor som vilar i Panthéon, så är det här något som fler människor kommer i kontakt med dagligen. På hennes karta syns namn som Edith Piaf, Elsa Triolet, Isadora Duncan, Colette och Simone de Beauvoir bland mängder av andra högst betydelsefulla kvinnor. Vilken dröm. Skulle älska Paris ännu mer.

Hela kartan finns för beskådan här.

onsdagen den 16:e april 2014

Södra sällskapet



Häromsistens gick vi hem till våra kompisar Per och Hanna på Söder för en liten apero, följt av en middag på Södra sällskapet. Maten är en mix av svenskt och franskt, och efter att ha saliverat över menyn en stund valde jag älgfärsmedaljongen med enbär, rosmarin och backtimjan, toppad med gräddkokta kantareller. Vinskyn var smaksatt med choklad och peppar. Egentligen var det potatispuré till, men jag bad om en sallad istället och fick en superfräsch och ambitiös sallad med god dressing till. Till det delade vi på en flaska gott rött vin. Maten var supergod, okomplicerad utan att vara tråkig, och väldigt prisvärd - min älgmedaljong kostade 173 kronor. Inredningen nådde kanske inte riktigt hela vägen fram. Passar jättebra för middag med kompisar eller föräldrar men kanske inte för en dejt då stämningen är livlig snarare än intim.
Södra sällskapet ligger på Åsögatan 111, närmaste tunnelbana är Medborgarplatsen. 

tisdagen den 15:e april 2014

Battement de coeur


Om man vill jobba lite på sin franska (eller bara tycker om att lära sig enstaka ord som låter romantiska på franska) så bör man följa kontot @frenchwords på Instagram.

Valhallavägen


Jag vill så gärna se gröna blad på träden, men när man promenerar hem längs med Valhallavägen efter jobbet i rosa skymning så ser träden ändå ganska dramatiska och vackra ut.

måndagen den 14:e april 2014

Kulturens ABC och Gudrun


I morse på väg till jobbet lyssnade jag på min favoritpodd, Kulturens ABC, av genierna Cecilia Suhaid Gustafsson och Caisa-Stina Forssberg. I det här avsnittet hade de sällskap av ytterligare ett geni: Gudrun Schyman (efternamn behövs egentligen inte, hon är svensk politiks Madonna). Ett stillsamt men starkt och tydligt samtal om feministisk och antirasistisk kamp, om olika synsätt och världsåskådningar och varför man ska rösta efter hjärtat.
Mitt feministiska uppvaknande kom när min mamma körde Fittstim i näven på mig 1999, när jag var tolv år gammal. Det är egentligen helt befängt att det fortfarande ses som ett politiskt särintresse, det här som rör alla, alla, alla. Faktum är att den feministiska kampen för allas lika rättigheter inte bara är viktigt i vardagen, utan också som verktyg för att möta den skrämmande utvecklingen i Europa där fascister och nationalsocialister samarbetar över landsgränser för att uppnå större parlamentarisk makt.
Man kan lyssna på podden online här eller ladda ner den via iTunes. Gilla dem på Facebook också!

Buddha


Jag hittade den här söta tesilen på Indiska häromdagen. Nu har vi massor av tesilar (och jag är dessutom rätt lat och tenderar att sträcka mig efter tepåsar allt som oftast, tesilar är så jobbiga att göra rent) så jag behöver inte fler men frågan är om inte en tesil med en liten buddha på är något man nästan inte kan leva utan?

söndagen den 13:e april 2014

Provins






En förmiddag i början på februari tog jag med mig två av mina favoritmänniskor och åkte från Gare de l'Est till den lilla medeltida byn Provins, en timme och tjugo minuter ifrån Paris. Trots att det var en mulen dag med stundvis duggregn förälskade jag mig i de smala gatorna och gamla husen. Här finns en gammal borg på en höjd där man har utsikt över hela staden, massor av små kanaler, Stadskärnan har tidigare tillhört Champagne men tillhör nuförtiden Île-de-France, alltså samma region som Paris. Hela stadskärnan är listad som ett världsarv av Unesco. Jag vill absolut besöka den här staden under sommarhalvåret, jag kan föreställa mig hur vackert det är när träden är gröna och alla uteserveringar är öppna.
När vi skulle åka tillbaka köpte vi biljetter och klev på tåget. När vi kom fram till Paris blev vi stoppade utanför spärrarna av en kontrollant som konstaterade att vi glömt stämpla in. Trots att vi stämplat ut (och biljetterna därmed inte går att återanvända) så fick vi böta. Att åka fast med en ogiltig biljett kostar €33, så det är inte så kul.
För att komma till Provins åker man från Paris Est (också känd som Gare de l'Est). Glöm inte stämpla biljetten!